OM

Om Angel.

Hon som är jag.

Om Mig med andra ord.

Då ska vi se. Angels sida – Min sida. Aaah.. En heeeel sida - Bara om mig.. Mig. Mig. Mig. Äntligen.. Det var faktiskt på tiden det här.. Man har minsann fått vänta. Länge. Mmmm.. Alldeles för länge faktiskt men det är väl inget man ska hålla på att älta. Nej, det är bättre att sätta igång. Måste ju skapeliskapeliskapa den här ”om-mig-grejjen” och det där skapeliskapandet är ju liksom min grej så det här fixar jag snabbt. Och lätt. Plättlätt. Ja, för det kan ju inte ens vara så värst svårt.. Jag menar.. Det till och med låter ju lätt.

En endaste liten sida bara.

Det är ju inte ens mycket.. Nej då, det här kommer gå fort..

…

Fast.. Vad ska man hitta på? Egentligen? Jag menar, vad ska man skriva om? Och hur? Hur gör man det här på allra, allra bästa sätt?

…

Det är verkligen en chans det här.

En stor chans. Den borde man göra något bra av – något riktigt bra. Fast.. var börjar man? Och förresten.. Var slutar man? Och hur mycket är en sida egentligen? När tar den slut? Längst ner? Eller fortsätter den? Tänk om den gör det? Bara längre och längre ner.. Ända ner till Kina..

…

Jag har ju inte ens varit i Kina..

Fast det är nog bäst att jag börjar med början först. Ja, innan jag börjar oroa mig för slutet alltså. Jag vill ha en bra början.. En riktigt bra. Den perfekta. Jag behöver bara det rätta ordet.. Det som beskriver mig. Måste ju berätta något om mig – ja, för jag antar att det måste vara något om mig.

Bara om mig.

En sida.

…

Om mig.

…

…

MEN HERREGUD..

ENHELSIDABARAOMMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIG.. MIGMIGMIGMIGMIIIIIIG!!!

Aaaarggh.. och jag kan ju ingenting om mig.. Jag vet ju ingenting och jag har inte sett något.. Och det är aldrig någon som berättar något. I alla fall inte för mig.. Det är så typiskt.. Man får alltid veta allt sist. Om ens då..

Hnnnggghhh..

…

Nej, skärp dig nu. Det är ju bara att skriva något. Något bra. Som sagt var, det kan ju inte vara så svårt. Det måste bara vara något slagkraftigt. Gärna något unikt.. hm.. och helst lite sant också. Och så måste det så klart vara läsvänligt och det måste framgå hur br.. jag menar ödmjuk du är. Det ska helst vara färgglatt.. Och gärna lite roligt. Något som ingen annan skulle komma på att skriva..

Jamen herregud..

Det är ju givetvis SÅÅÅ jag måste göra.. Precis exakt så! Jag måste bara göra något som ingen annan har gjort..

Någonsin.

…

Mår faktiskt lite illa nu om det är någon som undrar..

Jätteilla.

Kanske bäst att jag funderar på det här först.. Bara en liten stund. En pytte. Ja, innan jag skriver något alltså.. Nej då, jag är inte alls mesig.. Inte det minsta. Nej, inte perfektionistisk heller. Vad snackar du om? Det är bara det att.. Det är ba..

Äsch. Det var inget.

…

Jamen vadå? Det är väl klart att man blir lite nervös. Lite spänd. Det hade väl alla blivit och förresten; vem hade inte blivit det i en sådan här situation? Va? För det vet man ju - man får bara en chans.

En sida – en chans.

Det gäller att inte sumpa den..

Nå? Hörde du det där fröken?

DET HÄR ÄR DIN CHANS – SUMPA DEN INTE!

..nejdå.. jag hörde.. men jag måst.. jag ska ba.. vänta.. jag kommer..

..snart.

Något senare:

Angels logiska sida i dispyt med den mer känslosamma sidan av exakt samma person;

Logiska Sidan; – Alltså du ibland alltså.. Jag blir så trött. Ska det verkligen vara så svårt att berätta vem man är? Va? Vad tror du kommer hända egentligen? Va? Känslig.. Är det för att du är så känslig?! Och blyg? HAHAHA!! Nämen, det var väl ändå det dummaste jag hört. Blyg? Då ställer man väl sig inte på en scen och yogar framför åttahundra personer? Va? Eller på stora shoppingcentrat mitt i rusningen..? Va? Vadå i ditt förra liv? Äh.. Du snackar.. Blyg.. Hmpf. Det var det dumma.. Nä, den där går jag faktiskt inte på.. Men heeeej – vänta lite.. Hehe.. Du förresten, vill du se en sak? En jättehäftig?! Vill du det? Se när jag trollar? Haha, ja – jag trodde nästan det.. Så himlans nyfiken jämt.. Ja, kolla nu då.. Kolla noga.. Du får inte missa det.. Är du med? Okej. Håll i dig..Abrakadabrasimsalabim – så har vi fått oss en jättestor biiiild!

Känslosamma Sidan; Svim.

LS; - Hehe.. Såg du?! Såg du bilden? Va? HAHAHAHA!! Det är duuuuu.. På yogamattan.. Med världens största fooooot… Smutsig är den visst också.. Och du förresten.. Jag vet vad du heter också.. Haha! Jennie.. Jajamensan.. Det är exakt det du heter.. Jenniejenniejenn… Me.. Ha..? Hallå? Men.. Men varför ligger du på golvet? Upp med dig.. Ligga där.. Trött? Är det mitt i natten säger du? Ja det har du visst rätt i men.. Men jag som hade så många frågor kvar.. Imorgon säger du? Imorgon tänker du svara? Är det säkert det? Du tänker inte lura mig?

KS (förkrossad och nysvimmad); – Nej då jag lovar – på heder och samvete.

LS (oerhört naivt); – Okej!

KS (tyst för sig själv); Hehehe.. Och du gör det så lätt för mig.. Och rimma kan du inte heller. 

Ja, och fortsättningen på intervjun följer således förmodligen imorgon.

Kanske.

Tycker du hon lät jobbig?! Att det där dravlet inte gav så mycket?

…

Tänk på mig då.. Jag lever med henne.

Varje dag.